kulregn

Шведский

Морфологические и синтаксические свойства

падеж ед. ч. мн. ч.
Им. kulregn kulregnet kulregn kulregnen
Р. kulregns kulregnets kulregns kulregnens

kul-regn

Существительное, средний род.

Корень: --.

Значение

  1. град пуль ◆ Tvekande mottog väl von Fieandt karlen, men blev snart övertygad om hans duglighet; här behövde Fieandt ej med karbasen giva ökad fart åt buden, de framfördes ändå med hastighet, köld och redighet även i de tätaste kulregnen.

Синонимы

Антонимы

Гиперонимы

  1. beskjutning

Гипонимы

Родственные слова

Этимология

От kula + regn.

Фразеологизмы и устойчивые сочетания

    Библиография

    This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.